Barn som puttas och slåss: barn som slåss 5 är
Barn som slår sina föräldrar
Förskola och skola Ingrid Gråberg svarar: Jag törs påstå att det med ytterst få undantag är precis så som du tror, nämligen att små barn oftast försöker göra rätt om de kan. I alla fall om du med göra rätt menar att anpassa sig efter omgivningens förväntningar samt de rådande normer och regler som barnet har uppfattat och förstått. Vad som är rätt i en situation behöver inte vara det i en annan, vilket kan ta lite extra tid för vissa att förstå, men de flesta barn i den här åldern brukar vara helt på det klara med att man inte oprovocerat puttar omkull eller slår sina kompisar. Det bästa vore förstås om det aldrig förekom några våldsamheter, varken i förskolan eller någon annanstans, men det är nog en utopi. Barn knuffas och slåss ibland. Det kan vara en lek som går överstyr eller någon som retas. Eller det kan vara ett missförstånd som utlöser bråket. En del barn har en kombination av lättantändlig ilska och dålig impulskontroll och hamnar därför ofta i konflikter.
Hur ska vi hantera 5-åringens utbrott på förskolan?
Blev medlem: lör sep 22, Inlägg av Doris » lör maj 03, Först: tack för svaren! Jag känner mig förstådd, respekterad och genast mer hoppfull! Jag tycker att han börjar komma in i åldern då det kan bli en konsekvens av puttandet också. Kan man inte uppföra sig, kan man inte vara med, liksom. Då får man gå hem från lekplatsen eller åka hem om man är på besök. Sen kanske du just nu får vara med och "styra och ställa" lite mer i vissa situationer. Klarar han inte av umgänget med andra barn så bra så kanske han måste få uppleva de situationerna med hjälp från er föräldrar för att lära sig? Jag och min sambo diskuterade faktiskt det idag, att han kanske är gammal nog nu för att man kan låta puttandet få konsekvenser. Men det gäller ju att han är med på kopplingen i så fall, alltså att han förstår vilket beteende som resulterar i att han kanske inte får vara med i leken längre på en stund eller nåt sånt. Hur tror ni man bäst tar ett barn ur en social situation utan att samtidigt förudmjuka det?
Barn som slåss oprovocerat
Du ogillar detta Esping skrev följande: Vi har en intelligent och vältalig 2,5-åring. Han verkar vara ganska impulsstyrd, alt sakna impulskontroll. Han kan tex slänga saker i golvet eller bita sönder saker, mest för att se vad som händer verkar det som. Mitt problem är att han helt oprovocerat som det verkar , kan putta, slå, sparka eller riva andra barn. När jag säger till honom på skarpen gör han det igen, lite mer och lite hårdare. Det verkar nästan som att han vill provocera mig för att se vad som händer. Men det händer också när jag inte är med. Senast igår sparkade han en äldre pojke i ansiktet när han klättrade upp bakom honom i rutchkanan. Skarpa tillsägelser rinner av honom som vatten på en gås, han förstår att han gjort fel men blir aldrig ångerfull. När jag pratar om det efteråt skrattar han mest, tycker det är kul när jag berättar det för pappa, ungefär som en rolig anekdot. Jag har försökt förklara att det gör ont, att man måste vara en snäll kompis om någon ska vilja leka med en och frågat vad han skulle tyckt om någon gjorde så mot honom.
Barn som puttas och slåss:
Anna Wahlgren.com
Vår älskade son slåss och puttas Skrivet av Anna Vad ska vi ta oss till Vår son är riktigt jobbig just nu. Han puttas och slåss för fullt så fort vi träffar andra barn. Han är 2 år 8 mån och har hållt på med detta till och från i säkert 1 år, men extra mycket nu Vi brukar gå¨till öf och hinner inte in genom dörren knappt förrän det drar igång. Jag är alltid snabb att säga till honom att han inte får puttas slåss etc. Men han lyssnar inte. Har även försökt att vara steget före occh "rycka honom" innan han hinner vara elak mot någon. Det har gått så långt nu att jag bestämt mig för att inte gå till öf på ett tag, tråkigt eftersom vår son inte går på dagis och träffar andra barn där. Har vi gäster som har barn är det likadant här hemma. Han slåss, puttas och vägrar att låna ut sina leksaker till det andra barnet. Det känns som vi får isolera oss tills detta går över. Kanske överdriven åtgärd men så jobbigt känns detta Jag undrar nu om det finns någon annan som varit i samma situation som vi är nu.