Eu värderingar: europa karta med namn
Eu-kommissionen
Läs mer EU — Inledning Europeiska unionen EU har under sina snart sju årtionden vuxit till att bli en av de stora globala aktörerna, inte minst genom sin roll som ett av världens största handelsblock. EU:s styrka bygger på att dess 27 medlemsländer är eniga — vilket också är unionens största sårbarhet eftersom det inte alltid är fallet. Kärnan i EU kan sägas vara den inre marknaden som varit i kraft sedan och som suddat ut nationsgränser för varor, tjänster, kapital och människor. Den gemensamma marknaden har därmed etablerat nya sätt att leva, resa, arbeta och handla i Europa. EU:s inre marknad med cirka miljoner konsumenter har gett unionen en ny tyngd på världsarenan. EU är en attraktiv handelspartner som har kunnat avtala om frihandel eller samarbete där handel ingår, med större delen av världen. En extra effekt är att när EU ställer tuffa kvalitetskrav på till exempel leksaker eller tillsatser i maten väljer Kina, USA och Ryssland och andra länder ofta att följa efter, för att kunna exportera till världens största marknad.
Eu värderingar:
Vad är eu
EU-samarbetet vilar på ett antal grundläggande demokratiska värderingar som varje medlemsland skriver under och ska leverera på. Ett av dessa grundläggande värden är rättsstatens principer, en central del för hur unionen ska fungera. Det handlar om att vi ska vara en union där vi kan lita på varandra, där vi kan vara trygga med att våra EU-medel används till rätt saker och där vi står upp för vår gemensamma demokrati. EU-ministern har själv i riksdagens kammare uttryckt en oro för att rättsstatens principer är hotade inom EU-samarbetet. Bland EU:s medlemsländer finns två länder där EU-kommissionen har öppna ärenden gentemot landet på grund av att landet inte lever upp till rättsstatens principer. Orbáns Ungern har 27 öppna ärenden. Även Polen har öppna överträdelseärenden på grund av att landets förra regering bland annat avskaffade domstolarnas oberoende och minskade pressfriheten. Polen har alltså under åtta år styrts av det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa, ett parti som sitter i samma partigrupp i Europaparlamentet som våra svenska sverigedemokrater.
Regeringens prioritering: EU-samarbetet
EU behöver stödja Ukraina på alla fronter. Regeringen är därför drivande i EU för effektiva sanktioner, militärt stöd och för att ställa ansvariga för det ryska aggressionsbrottet till svars. Därför var en av det svenska ordförandeskapets största framgångar att ta EU:s klimatpaket Fit for 55 i mål. Det skapar förutsättningar för att EU ska bli världens första klimatneutrala kontinent samtidigt som alla medlemsländer är med och tar ansvar. Foto: Josefine Stenersen Starkare europeisk konkurrenskraft Regeringen arbetar för att stärka EU:s konkurrenskraft och tog initiativ till en långsiktig konkurrenskraftsstrategi som EU-kommissionen lade fram i mars Strategin omfattar områden som den inre marknaden, handel och kompetensförsörjning och ska följas upp årligen på Europeiska rådet. Att sprida stabilitet, demokrati och respekt för rättsstatens principer ligger i vårt gemsamma intresse. EU kan och ska inte tolerera att enskilda stater kränker dessa grundläggande principer.
EU – Inledning
Rättsstatlighet och EU:s värderingar Senast uppdaterad: 24 oktober På senare år har frågor kring rättsstatlighet hamnat i fokus. EU-länderna måste, enligt Lissabonfördraget, leva upp till krav på rättsstatlighet för att bland annat skydda företag och personers fri- och rättigheter. Här nedan beskrivs begreppet rättsstatlighet och aktuellt läge, fyra frågor och fyra svar. Se även tidslinjen om utvecklingen , längst ner. Vad är rättsstatlighet? Grundläggande regler för att reglera statens makt och skydda personer, föreningar och företags rättigheter mot godtycke, korruption och allmän ineffektivitet. Enligt ett meddelande från EU-kommissionen kan den exakta tolkningen av vad som är rättsstatsprinciper variera på nationell nivå, beroende på varje medlemsstats konstitutionella system. Men demokrati och respekt för grundläggande rättigheter är en omöjlighet om rättsstatsprincipen inte respekteras. Rättsstaten gäller relationen mellan nationella myndigheter, regering, lagstiftande församling, domstolar och personer och andra privata aktörer, bland annat föreningar och företag.