Fjällräv djur: varför är fjällräven hotad
Föda: Smågnagare som lämmel; ripor, grodor, ägg och kadaver. Utbredning Antal i Sverige och Norge är ca vuxna individer. Det varierar stort mellan olika år beroende på hur stor gnagartillgången är. Fjällräven lever på tundra och kalfjäll. Tillsammans med ren och fjällämmel är fjällräven en av de äldsta däggdjursarterna på den skandinaviska halvön. När inlandsisen drog sig tillbaka följde dessa djur iskanten och sedan dess har de haft en plats i fjällvärlden. Fjällräven är väl anpassad till det arktiska klimatet bland annat genom hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller blåsvart året runt. Allätare Fjällrävens viktigaste föda är fjällämmel och det är efter bra lämmelår som fjällräven förökar sig som bäst. De inträffade tidigare ungefär vart tredje-fjärde år. Samma cykliska mönster syns i fjällrävens reproduktion, år med god tillgång på lämmel innebär också flera fjällrävsvalpar.
Äter: Smågnagare som lämmel, ripor, grodor, ägg och kadaver Den yviga svansen kan ha samma färg som ryggen eller vara lite mörk på översidan vid basen och i övrigt färgad som undersidan. Under vintern blir hela pälsen vit som en anpassning till den snötäckta omgivningen. Den blå räven är stålblå under vintern och mörkt brun under sommaren. Den mer ovanliga sandfärgade fjällräven som har samma färg året runt. Hårbeklädda trampdynor och isolerande päls Fjällräven är väl anpassad till det kalla klimatet och klarar temperaturer ner mot 40 minusgrader tack vare sina hårbeklädda trampdynor och sin tjocka, isolerande päls. Fjällrävens ben fungerar även som värmeväxlare när det är kallt, vilket innebär att blodet vid trampdynorna har en mycket lägre temperatur än blodet inne i kroppen. Äter främst smågnagare Fjällräven är allätare vars föda främst består av smågnagare, speciellt lämmel, men också ripor, hare samt ägg och fågelungar sommartid.
Blå fjällräv
Fjällräv Vulpes lagopus är en art i familjen hunddjur som förekommer i Arktis och angränsande områden. Taxonomi [ redigera redigera wikitext ] Fjällräven placerades tidigare i det egna släktet Alopex Kaup , , men placeras idag i släktet Vulpes , tillsammans med bland annat rödräven. Det gamla släktnamnet Alopex är det grekiska ordet för räv. Artepitetet är bildat av de grekiska orden lagos hare och pous fot. Fjällräven har en kroppslängd som mäter 50—85 cm och en svans på 28—55 cm. Dess mankhöjd är 28 cm och den väger 3—8 kg. Den ena är sommartid brungrå på huvud, rygg och benens utsidor, medan kroppssida, buk, benens insidor och det mesta av svansen är gråaktigt vit. Vinterpälsen är helvit. Den andra färgtypen är ljusgrå eller stålblå, och är även känd som blåräv. Den vita färgtypen är recessiv. En tredje, sällsynt färgform har observerats, där individerna är blekgula, mer eller mindre sandfärgade. Vid jakten använder arten sin väl utvecklade hörsel för att hitta bytesdjur under snötäcket.
Fjällräv sommarpäls
Du är här: Hotad fjällräv på uppgång Hotad fjällräv på uppgång Fjällräven är ett hotat djur som tack vare flera stödåtgärder ökat i antal de senaste 20 åren. Flera viktiga åtgärder har genomförts inom projektet Felles Fjellrev Syd, där Sverige och Norge samarbetar för att gynna fjällräven i de södra delarna av fjällen. Det landsöverskridande samarbetet gör det möjligt att se fjällkedjan ur ett landskapsperspektiv och därmed inkludera hela fjällrävspopulationen. Sidan senast uppdaterad: 21 december På det svenska och norska högfjället lever fjällräven, ett hunddjur vars viktigaste föda utgörs av lämlar. Hårt jakttryck under slutet talet och början av talet samt konkurrens från rödräv, har gjort fjällräven till en av Sveriges mest hotade däggdjursarter. Olika typer av åtgärder, däribland stödutfodring och jakt på rödräv, är avgörande för att fjällrävarna ska öka i antal. Om projektet Inom projektet Felles Fjellrev Syd har norska och svenska aktörer samarbetat för att gynna fjällrävspopulationen i den södra delen av fjällkedjan som ligger i båda länderna.