Hjärnskador efter hjärtstopp: återhämtning efter hjärtstopp
Intensivvård efter hjärtstopp
Ge en gåva Ny kylmetod skyddar hjärnan vid plötsligt hjärtstopp En ny svenskledd internationell studie, finansierad av Hjärt-Lungfonden, visar för första gången att det är möjligt att säkert kyla ned hjärtstoppspatienter utanför sjukhus. Den nya metoden kan få stor betydelse för att minska de hjärnskador som uppkommer vid plötsligt hjärtstopp, och påverkar sannolikt riktlinjerna för behandling. Dels för att behandling av hjärtstoppet kan påbörjas direkt på plats eller allra senast i ambulansen, dels för att studien visar att metoden saknar allvarliga biverkningar. Tidigare har nedkylning i ambulans skett genom att man sprutar in kall vätska intravenöst i blodet, vilket inneburit stora risker för patienten då det kan orsaka belastning på hjärtat och leda till nya hjärtstopp, säger Per Nordberg, ansvarig forskare för studien och verksam vid Centrum för hjärtstoppsforskning på Karolinska Institutet. Cirka 90 procent avlider av plötsligt hjärtstopp påbörjades hjärt-lungräddning vid cirka 6 fall av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige.
Ny kylmetod skyddar hjärnan vid plötsligt hjärtstopp
Linus Lilja, ST-läkare inom anestesi och intensivvård på Centralsjukhuset i Karlstad Foto: Foto: Allan Balkanberg Länk direkt till avhandlingen Läkarens prognoser vid hjärtstopp kan påverkas av flera faktorer visar ny avhandling I Sverige rapporterades , cirka fall av hjärtstopp hos vuxna, till det nationella registret. Detta gällde hjärtstopp som inträffat utanför sjukvården. Cirka en femtedel av patienterna överlevde till sjukhuset och fick fortsatt vård på intensivvårdsavdelning IVA. Överlevnaden har de senaste 8—10 åren varit relativt konstant kring 11 procent enligt hjärt-lungräddningsregistret. Hjärtstoppet ger ju syrebrist och cellerna i hjärnan börjar ta skada efter bara några minuter. För en del patienter är skadan mycket liten, de återhämtar sig snabbt och vaknar upp när sömnmedicinerna stängs av, för andra patienter är skadan stor. Ungefär hälften av patienterna som vårdas på IVA efter hjärtstopp avlider, två tredjedelar av dem gör det till följd av svår hjärnskada, berättar Linus Lilja, ST-läkare inom anestesi och intensivvård på Centralsjukhuset i Karlstad.
Livet efter hjärtstopp
Huvudbudskap Summary in English Vård efter hjärtstopp utgör en betydande andel av svensk intensivvård med ca 6 intensivvårdsdygn per år. Det finns i dag inga interventioner i intensivvården med hög evidens som har visat sig kunna minska de hjärnskador som uppkommer i samband med hjärtstopp. Temperaturkontroll med målet att hålla medvetslösa patienter feberfria i 72 timmar rekommenderas. Sedering i 24 timmar rekommenderas. I Sverige påbörjas varje år hjärt—lungräddning HLR vid 8 hjärtstopp ca 6 utanför sjukhus och 2 på sjukhus , varav ca 1 patienter ca utanför sjukhus och på sjukhus var vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet [1]. Hos 90 procent av överlevarna är det neurologiska utfallet gott [1]. Den viktigaste gynnsamma prognostiska faktorn är om patienten har en initial defibrillerbar rytm ventrikelflimmer eller pulslös ventrikeltakykardi. Andra betydelsefulla faktorer är om hjärtstoppet är bevittnat och HLR påbörjats tidigt. Bland icke-defibrillerbara rytmer är överlevnaden sämre vid asystoli jämfört med pulslös elektrisk aktivitet.
Hjärnskador efter hjärtstopp:
Hypoxisk hjärnskada icd-10
Huvudbudskap Summary in English Antalet patienter som läggs in levande på sjukhus efter hjärtstopp ökar. Europeiska rekommendationer anger att den neurologiska prognosen inte bör bedömas förrän tidigast 3 dygn efter hjärtstoppet. Neurologisk prognosbedömning bör vila på undersökningsmetoder som är oberoende av varandra: kliniska och neurofysiologiska undersökningar, bilddiagnostik och biomarkörer. Om prognosbedömningen 3—4 dygn efter hjärtstoppet inte säkert indikerar dåligt neurologiskt utfall rekommenderas ytterligare något dygns exspektans med förnyade undersökningar. Av de drygt 5 personer i Sverige som får hjärt—lungräddning HLR på grund av hjärtstopp utanför sjukhus har antalet som läggs in levande på sjukhus ökat de senaste åren till knappt 1 under [1]. Svenska HLR-rådets arbetsgrupp för vård efter hjärtstopp har tidigare i Läkartidningen beskrivit vilka undersökningsmetoder som bör finnas på olika sjukhus och hur de kan tillämpas för att den neurologiska prognosbedömningen ska bli så säker som möjligt [3].