blogatri.pages.dev



S kortisol lågt: kortisol svettningar


  • s kortisol lågt
  • Lågt kortisol behandling

    Kongenital binjurebarkshyperplasi Tidigare var tuberkulos en vanlig orsak till Addisons sjukdom i Sverige. I delar av världen är tuberkulos fortfarande en vanlig orsak till sjukdomen. Andra ovanliga orsaker till Addisons sjukdom är blödning i båda binjurarna. Det kan antingen vara kopplat till en infektion orsakad av framför allt meningokocker Waterhouse-Friedrichsens syndrom eller vara en följd av antifosfolipidsyndromet. Antifosfolipidsyndromet innebär att det finns en ökad risk för proppbildning som i sin tur kan leda till blödning i bland annat binjurarna. Även en hivinfektion kan orsaka Addisons sjukdom. Binjurarna kan också helt sluta att fungera vid inlagringssjukdomar som hemokromatos och amyloidos, och vid tumörsjukdomar med metastaser i binjurarna. Det finns ytterligare sjukdomar som kan leda till binjurebarksvikt genom att de påverkar hormonet ACTH adrenokortikotropt hormon. ACTH tillverkas i hypofysen och styr bildningen av kortisol.

    S kortisol lågt:

  • Addisons sjukdom
  • lågt kortisol behandling
  • Sekundär kortisolsvikt – ett underdiagnostiserat tillstånd
  • lågt kortisol på morgonen
  • kortisol svettningar
  • Binjurebarksinsufficiens tidiga symtom


  • Sekundär kortisolsvikt – ett underdiagnostiserat tillstånd

    Kortisol Vad är kortisol? Kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna. Kortisol har flera funktioner, det reglerar kroppens omsättning av socker, fett och protein. Dessutom dämpar kortisolet inflammation. I akuta stressituationer kan kortisol hjälpa dig att prestera bättre, både fysiskt och mentalt, men på lång sikt kan höga nivåer vara skadligt. Det är dock viktigt att förstå att din nivå av kortisol inte bara hänger samman med din stressnivå. Nivån av kortisol i blodet såväl som i urin och saliv varierar under dygnet och påverkas av en mängd olika faktorer som sömn, kost och träning samt medicinering. Kortisolet som högst efter nattvilan och är som lägst under nattvilan. Av denna anledning kontrolleras kortisolnivåerna i blodet på morgonen. Om man vill kunna följa sitt värde över tid är det viktigt att ta provet vid samma tidpunkt varje gång. Kortisoltestning kan inte alltid ge en bild om en person är stressad eller inte, det beror på de många faktorer som spelar in såsom sömn, kost, träning och medicinering.

    Lågt kortisol på morgonen

    De flesta är ense om att obehandlad Addisons sjukdom är ett livshotande tillstånd som kräver snabbt omhändertagande den vanligaste orsaken till Addisons sjukdom i västvärlden i dag är autoimmun destruktion av binjurebarken underhållsbehandlingen består av tabletter med kortison oftast hydrokortison och mineralkortikoid fludrokortison vid kroppslig påfrestning som till exempel infektion och trauma krävs ökad dos av kortisontabletter eller i allvarliga fall parenteralt kortison och intravenös vätska. Åsikterna går isär vad gäller om androgenbrist hos kvinnor ska behandlas om patienter behöver ta högre kortisondos vid måttligt ansträngande fysisk aktivitet eller emotionell stress. Addisons sjukdom, primär binjurebarkssvikt, är en ovanlig sjukdom som leder till brist på binjurebarkshormonerna kortisol, aldosteron och androgener [1]. Kortisol är ett livsnödvändigt hormon som bland annat påverkar metabolismen av kolhydrater, fett och proteiner samt cirkulation och immunförsvar [2].

    Addisons sjukdom

    Sammanfattat Sammanfattat Behandling med glukokortikoider ses inom de flesta specialiteter. Idag tablettbehandlas i Sverige årligen ca patienter i 3 veckor eller längre med kortison. Sekundärt till behandling med glukokortikoider kan en hämning av binjurarnas reaktivitet ses med en relativ till uttalad kortisolbrist som följd. Brist på kortisol kan ses i upp till ett år efter avslutad behandling med glukokortikoider, och ibland kan brist kvarstå ännu längre. Dosökning eller återinsättning av glukokortikoider kan vara livräddande vid sekundär kortisolsvikt. Glukokortikoider har en central roll i behandlingen av inflammatoriska och immunologiska sjukdomar idag. Denna terapi började användas , och nu används glukokortikoider inom ett flertal specialiteter. Med ökad förskrivning behandlas nu mer än 2 procent av befolkningen med orala glukokortikoider, och till detta kommer behandling med inhalationer, injektioner, ögondroppar, rektioler, salvor och krämer.