Sbab styrränta: bolåneräntor prognos 2024
Styrräntan 2024
Boräntenytt nr 5 Att Riksbanken sänker styrräntan i november är kassaskåpssäkert, däremot inte att det blir en dubbelsänkning. Även om inflationen i september låg under inflationsmålet för fjärde månaden i rad handlar det i första hand om fortsatt sjunkande energipriser vars utveckling framöver är genuint osäker. Dessutom var inflationen lite högre än i Riksbankens senaste prognos. Detta talar för att Riksbanken vill avvakta med en dubbelsänkning till i december, även om strikt realekonomiska skäl borde motivera till en snabbare sänkning. Antalet sålda nya bostäder ligger kvar på låga tal. Andelen prissänkta och försäljningstiderna ligger kvar på höga nivåer. Efterfrågan på nya bostäder, uppskattad utifrån bland annat hushållens betalningsförmåga, visar att det under kvartal 2 i genomsnitt var balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder för samtliga boendeformer i Sverige som helhet och i storstadsområdena. Däremot finns obalanser i flera kommuner och regionstäder med både över- och underskott.
Dubbelsänkning av räntan i november långt ifrån självklar
Publicerad: 15 augusti, Troligt med flera sänkningar av styrräntan och den rörliga bolåneräntan framöver Den 15 augusti publicerade SBAB årets fjärde nummer av rapporten Boräntenytt. Han kommenterar även den senaste informationen om inflationen som statistikmyndigheten, SCB, publicerade dagen innan. Vi hoppas och tror att den informationen är värdefull för dig som redan är SBAB-kund eller för dig som funderar på att bli det. Inflationen sjönk för andra månaden i rad i juli Den 14 augusti redovisade SCB siffror över hur hög inflationen var i juli mätt som förändringen av den allmänna prisnivån i Sverige det senaste året. Dessa siffror avser att fånga upp hur mycket dyrare konsumtionen har blivit för oss hushåll. Det finns flera olika mått på inflationen. Två av dessa är särskilt intressanta för Riksbankens beslut om styrräntan och ränteutvecklingen i stort. Det ena av dessa två mått heter KPIF och visar hur hög inflationen har varit när man räknar bort den effekt som Riksbankens höjningar av styrräntan har haft på hushållens bolånekostnader.
Riksbanken slog till med en dubbelsänkning av styrräntan
Riksbanken konstaterar att den ekonomiska återhämtningen i Sverige går trögt och motiverade därför beslutet med att sänkningen ska ge ytterligare stöd till konjunkturen men samtidigt bidra till att inflationen stabiliseras vid målet på 2 procent. Riksbanken påpekade vidare att om konjunktur- och inflationsutsikterna står sig kan styrräntan även sänkas i december och under första halvåret Det är i linje med vad Riksbanken kommunicerat sedan tidigare. Riksbankens syn på styrräntan stämmer väl överens med vår egen prognos, och talar för en styrränta vid årsskiftet på 2,50 procent. Vi bedömer, i linje med vår tidigare prognos, att Riksbanken sedan sänker styrräntan ned till 2 procent före sommaren, vilket är en något större sänkning än Riksbankens nuvarande bedömning. Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer den 19 december. Mycket talar för att Riksbanken då nöjer sig med att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter. Betydelsen av utfallet av det amerikanska presidentvalet Det är i dessa dagar nog i det närmaste tjänstefel att inte säga något om hur valet av Trump kan påverka svensk ekonomi och bolåneräntorna.
Riksbanken ränteprognos 2024
Även om inflationen i september låg under inflationsmålet för fjärde månaden i rad, handlar det i första hand om fortsatt sjunkande energipriser vars utveckling framöver är genuint osäker. Dessutom var inflationen lite högre än i Riksbankens senaste prognos. Detta talar för att Riksbanken vill avvakta med en dubbelsänkning till december, även om strikt realekonomiska skäl borde motivera en snabbare sänkning. Utifrån en prognos om att styrräntan sänks med ytterligare 75 punkter innan årsskiftet bedöms den rörliga bolåneräntan landa på runt 3,4 procent i januari för att bottna på 3,1 procent lagom till nästa sommar. Valet av räntebindningstid på bolånet är inte givet, sett till den spretiga omvärldsbilden som kan få inflationen och räntorna att bli både lägre och högre än väntat. Valet av räntebindningstid är inte givet i nuvarande läge. Det beror på hur man som bolånetagare förhåller sig till risk, vilka marginaler man har för att kunna parera oväntade förändringar i räntan och hur man ser på risken att behöva betala ränteskillnadsersättning till sin bank.