Östtyskland gränsen: öst- och västberlin karta
Tyskland – Modern historia
Den ligger geografiskt nästan mitt i Tyskland och är så pittoresk och välkomnande som det går. Men under nästan fyrtio år befann sig de knappt 3 invånarna i Hötensleben på första parkett till det kalla krigets skådespel. När gränsen mellan Östtyskland och Västtyskland spärrades av fick man här en försmak på vad som komma skulle i Berlin nio år senare. Landsvägen mellan Hötensleben och grannbyn Schöningen på västsidan skars av och i dess ställe uppfördes under de kommande årtiondena murar, larmstängsel, taggtråd, vattengravar, och fram till , landminor och självutlösande kulsprutor. Likt Berlinmuren så kom muren vid Hötensleben också att visa omvärlden hur brutal och omänsklig en regim kunde vara. Vid den avspärrade bron över ån Aue samlades vid juletid grannarna från Schöningen för att med sina starkaste stämmor sjunga julvisor så de hördes på andra sidan muren, under den största och väl upplysta julgran som gick att uppbringa i grannskapet — allt givetvis till de östtyska gränsvakternas stora förtret.
Från Wikipedia Tidigare östtysk gränspost i Mödlareuth , Inomtyska gränsen tyska innerdeutsche Grenze, även Zonengrenze eller deutsch-deutsche Grenze är den gräns som uppstod i samband med segrarmakternas ockupation av Tyskland efter andra världskriget , med den sovjetiska ockupationszonen i öst och de västallierades zoner i väst. Gränsen blev Östtysklands 1 kilometer långa statsgräns mot Västtyskland. Den blev en del av järnridån som delade Europa under kalla kriget och som utökades med Berlinmuren. Den inomtyska gränsen kvarstod ända fram till Tysklands återförening Uppdelningen av det besegrade Tyskland i ockupationszoner och demarkationslinjer mellan dessa fastlades av de fyra segrarmakterna vid Potsdamkonferensen Överenskommelsen om Berlins status bekräftades på nytt mellan de fyra ockupationsmakterna genom Fyrmaktsavtalet Grundfördraget mellan de tyska staterna innebar att man definierade fasta relationer emellan sig som två självständiga stater, men frågan om människors statstillhörighet lämnades därhän.
Östtyskland städer
Fyra år senare bildades Västtyskland, som blev demokratiskt och framgångsrikt, och Östtyskland som stagnerade i politisk förtryck. Miljontals östtyskar hann fly västerut innan Berlinmuren byggdes Först öppnades muren efter folkliga krav på frihet i Östtyskland, och ett år senare återförenades de två staterna. Efter nederlaget i andra världskriget delades Tyskland och Berlin i fyra ockupationszoner. Områdena öster om floderna Oder och Neisse ställdes under polsk respektive sovjetisk förvaltning och den tyska befolkningen — sammanlagt flera miljoner människor — fördrevs därifrån. I Berlin behölls formellt de fyra zonerna, men i praktiken fungerade Västberlin som en västtysk delstat och Östberlin utropades till östtysk huvudstad. Under det kalla kriget mellan supermakterna USA och Sovjetunionen från talet och framåt knöts de båda tyska staterna allt fastare till var sitt maktblock. Västtyskland blev en marknadsekonomisk demokrati.
Karta östtyskland och västtyskland
Efterkrigsåren dominerades av nöd och små resurser. Redan under åren som sovjetisk ockupationszon började Sovjetunionen tömma Östtyskland på olika tillgångar - industrier, järnvägar och annat strukturkapital som inte förstörts under kriget konfiskerades och transporterades till Sovjetunionen. Dessa resurser hade definierats som krigsskadestånd i Potsdamöverenskommelsen Till detta kom exporten av naturtillgångar, till exempel uranmalm som behövdes för Sovjetunionens kärnvapenprogram. Denna nya kurs innebar att socialiserings- och repressionsåtgärder inställdes, vilket även antogs av SED i Östberlin. Samtidigt behölls de höga arbetsnormerna som redan hade beslutats. Som en följd av denna politik utbröt den 17 juni ett omfattande arbetaruppror i Berlin och andra östtyska städer. Arbetare demonstrerade mot den utkrävda tioprocentiga produktionshöjningen, för bättre villkor, kortare arbetsdag och fria val. En miljon arbetare deltog i aktionen.