Parlamentarisk lag: vad är parlamentarism
Om Lagrådet
Sverige har en parlamentarisk demokrati. Bilden visar riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm. Demokratiska system och olika statsskick I det här avsnittet presenteras några stats- och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika demokratiska och odemokratiska system. Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten. Vad är statsskick och styrelseskick? Hur styrs de olika länderna runt om i världen? Vilka faktorer avgör hur ett land styrs? Vad ska undersökas? I det här avsnittet presenteras några stats- och styrelseskick i världen. Styrelseskick är en del av och ingår i begreppet statsskick. Det är egentligen ganska enkelt, vi ska här reda ut det hela. Statsskicket förklarar vem som är statschef i landet. Det finns två statsskick att välja mellan: monarki och republik. Dessa två statsskick kan i sin tur kombineras med inslag av både demokrati och diktatur vilket påverkar den grad av makt som statschefen får.
Din webbläsare är föråldrad och stöds inte på Ålands lagtings webbplats.
En parlamentarisk kommitté tillsätts med uppdraget att utreda förstärkt insyn i finansiering av partier Publicerad 19 juni Regeringen har beslutat om direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över vissa frågor om insyn i partiers och valkandidaters finansiering. Den ska även överväga behovet av en reglering om transparens i fråga om kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister. En parlamentariskt sammansatt kommitté tillsätts därför nu med uppdraget att utreda förstärkt insyn i finansiering av partier och stärkt transparens i det politiska beslutsfattandet, säger justitieminister Gunnar Strömmer. En parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag att utreda några frågor om insyn i finansiering av partier samt reglering av kontakter mellan politiska beslutsfattare och lobbyister. Kommittén ska göra en översyn av nuvarande reglering om insyn i finansiering av partier och överväga om regleringen behöver förtydligas eller kompletteras.
Parlamentarisk demokrati
Det är regeringen som med hänsyn till arbetsbördan beslutar hur många avdelningar Lagrådet ska bestå av. För närvarande gäller att Lagrådet består av två avdelningar. Ledamöterna på dessa två avdelningar är förordnade för en period om ett år. Om arbetsbördan ökar kan antalet avdelningar utökas och ledamöter till ytterligare avdelningar förordnas för kortare perioder. Ledamöterna hämtas huvudsakligen från kretsen av aktiva eller förutvarande domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Regeringsformen 8 kap. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Lag Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt tekniska upptagningar, lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar, lag som avses i 2 kap. Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer.
Parlamentarisk lag:
Regeringsformen grundlag
Riksdagsordningen — nästan en grundlag Sverige har fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom finns riksdagsordningen, som är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. Regeringsformen är den mest grundläggande av våra fyra grundlagar. Regeringsformen beskriver hur landet ska styras och skyddet för alla medborgares fri- och rättigheter. Tryckfrihetsförordningen säger att vi fritt och ocensurerat får ge ut böcker, tidningar och andra tryckta skrifter. Tryckfrihetsförordningen ger också alla medborgare rätt att ta del av dokument hos myndigheter och domstolar. Yttrandefrihetsgrundlagen skyddar rätten att sända radio och tv och att publicera texter, bilder och filmer på internet. Tillsammans med tryckfrihetsförordningen skyddar alltså yttrandefrihetsgrundlagen folkets yttrande- och åsiktsfriheter. Successionsordningen anger regler för vem som kan bli kung eller drottning i Sverige.